En dag i Split

Ett av stoppen på vår kryssning var den antika och historiska staden Split i Kroatien. En dag på en ny plats räcker sällan för att se och göra allt man vill men man kan ändå hinna med en hel del så häng med.

Vårt kryssningsfartyg lade till i utkanten av hamnen i Split, en kort promenad från centrum. Det man bara måste besöka är Diocletianus palats, ett av de största och mest välbevarade romerska byggnaderna i världen. Så vi tränsade apostlahästarna och traskade dit. Ingången vi valde in på komplexet hade tidigare varit en direkt port mot havet men idag låg där en allé som var fylld av souvenir stånd men tänk att det en gång kom båtar upp till just denna plats.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av palatset men knappast att det innehöll en hel stad. Det som en gång på 200-talet byggts som ett palats komplex rymmer idag såväl kyrkor som bostadshus, affärer och restauranger. Området är 30 000 m2 stort och det är lätt att gå vilse inne i gränderna.

Här går man på nästan 2000 åriga gator och tittar på lika gamla byggnader. Sånt tycker jag är häftigt. Katedralen fick vi inte komma in i då den tillfälligt var stängd för turister (något skulle firas) men i en gränd bredvid hamnade vi i ett runt rum där vi möttes av änglalikt välljud..

Maken som är avancerad ljudnörd stannade till och vi blev stående en lång stund och bara njöt. Lyssna själva, visst är det vackert. Självklart lämnade vi även ett bidrag till sångarna.

Vi gick vidare för att komma ut på andra sidan palatset. Där strålade en het sol ner på ett torg fullt av människor och det lockade inte så vi svängde runt hörnet och hittade nästa punkt på min Split-besöks karta. Ett Game of Thrones museum! Jag själv har sett hela tv- serien två gånger så mig lockade detta verkligen. Maken däremot har aldrig sett ett enda avsnitt så han var väl lagom exalterad . Nåja, det var svalt och mörkt där inne och bara det var faktiskt värt en hel del.

Inne på museet fanns dräkter, kartor, rekvisita och foton från inspelningsplatser i och runt Split. Vissa scener var till och med inspelade på en av gatorna utanför. Jag gick verkligen igång på det här och visade glatt alla spännande detaljer för maken som nickade snällt och log lite ansträngt, ja, ja, man får väl ta en för laget ibland , eller hur.

Nu var vi allt både lite hungriga och trötta, det var en varm dag. Som tur var fanns det gott om restauranger i Split och vi lyckades hitta en riktigt mysig en som serverade spännande smårätter på ett sätt som var nytt för oss. Bokeria Kitchen & Wine.

Vi gillar verkligen att testa nytt så en samling smårätter att dela på blev en perfekt lunch. Vad sägs om Bombolini – friterade bollar av mandel och rosmarin med en fyllning på bechamelsås och prosciutto på en färskost röra. Rökt svärdfisk carpaccio med pistage, apelsin och basilika. Tatar på Angus biff och sista tallriken är en rödbeta inlagd i en sås på kaffe med färskost och hasselnötter. Vi åt var sin tatarbiff, delade på resten och gick mätta och glada därifrån.

Den lokala ölen smakade även den mycket gott i värmen.

Bara något kvarter ifrån restaurangen låg nästa museum jag ville besöka och det måste erkännas att det här nog är ett av de konstigaste museum jag nånsin varit inne på. Froggyland är något så udda som ett museum med 100-åriga uppstoppade grodor. Alltså… jag var bara tvungen att gå dit. Nu var det fotoförbud inne på museet men jag kunde ta bilder på deras fotoutställning och det visar en del.

För hundra år sedan fanns en taxidermist ( en som stoppar upp djur) som älskade grodor. Han stoppade upp hundratals och arrangerade dem i vardagliga situationer som tex, i en skolsal, under en tennismatch, jobbandes inom jordbruket mm. På museet finns 21 scener som man kan beskåda och det otroliga är att ju mer man tittar desto mer mänskliga blir grodorna. Till slut ser man vardags-scener från ett tidigare sekel och man reagerar inte ens på att det är grodor. Jag och maken tyckte det här var både fascinerande , roligt och en hel del udda. Är ni i Split, gå till Froggyland för en annorlunda upplevelse.

Efter den upplevelsen började vi gå tillbaka ner mot hamnområdet. Stan var lugn och nästan tom eftersom det var helgdag och de flesta affärer var stängda men jag kan tänka mig att det är ett helt annat liv här på vardagarna. Vi gick över breda moderna gator, helt olika de slingriga gränderna i gamla stan och ner till den fina, palmprydda hamnpromenaden. Där var det fler människor, på de många uteserveringarna och kaféerna.

Vi valde att avsluta besöket med var sin glass. Kaffesmak och pistage, ni kan ju gissa vem som tog vad. Och mumsandes på våra glassar gick vi tillbaka mot kryssningsskeppet för att åka vidare till nya platser och nya äventyr.